Jag är uppe & har duschat, tvättmaskinerna rullar. hade egentligen tid vid 15-tiden igår men då orkade jag bara inte. Förkylningen är nog lite bättre, iallafall inte värre. Barnen är tillbaka hos Exet & det kändes tomt igår. Jag tror vi kommer ha en jobbig tid framför oss. Kristoffer börjar nu bli så stor så han förstår vad det här innebär.....även om det nu gått 3 år. Igår i bilen hem till Pappa så kom frågan varför Pappa & jag inte kan bo ihop. Hur förklarar man det på bästa sätt? Jag sa som det var, att jag tycker om Pappa som person & för att jag fick mina barn med honom men inte på det sättet som en tjej vill tycka om en kille.....som jag tycker om Rickard & Pappa om sin Tina. Jag hoppas & tror att han förstod. Förra Söndagen när jag fick hem barnen så sa han att han ville att vi skulle bo ihop. Han säger det ofta inför våra respektive & snart kan det nog komma lite ilska & ord som.....Du är inte min Pappa. När vi sa hejdå igår så kom tårarna på honom, jag såg det redan när han kommit in att han inte mådde bra. Det skär i Mammahjärtat men jag försökte få honom gladare igen utan att inte låtsas om att han var ledsen, tröstade så gott det gick. Flera gånger under veckn som han är här så säger han att han kommer sakna mig, han frågar om dagarna & det gjorde han även igår.....jag tror han längtade tillbaka hit. Även om det gör ont & blir mycket tårar så måste han få gå igenom den här fasen, han måste få fråga & önska så han kan bearbeta våran separation han också.

 

Angel

1 september 2008 10:51

Det är en svår period för honom och det ändå du kan göra är att vara där och stötta honom och ge honom en massa kärlek. Det är det bästa sättet tror jag.

Kram Angel

http://angelwings.bloggagratis.se

 

Mia

1 september 2008 10:59

Det känns som om du/ni hanterar detta på ett klokt sätt. Det är nog en stor sorg för barn, när de inser att föräldrarna inte kommer att leva tillsammans... Säkert är det svårt för dem också, men det är skönt att läsa att du som föräldrar gör det bästa för ditt barn!!

http://winyan.bloggagratis.se

 

Helena

1 september 2008 11:25

Hej!
kolla in på din sida genom en annan..Jag förstår hur det känns när barna är lessna, har själv gått igenom det en gång..
kolla gärna in på min sida Titti40.blogg.se
Ha det bra!

http://Titti40.blogg.se

 

Nenny

1 september 2008 13:08

Nej det låter ju inte så kul... Måste ju vara svårt för honom. Det kanske tar lite tid men tids nog blir det nog bättre!!
Kram

http://nenny.bloggagratis.se

 

Manne

2 september 2008 00:10

Det är klurigt för ungarna.

Skulle tro att det är att R kommer in i ert liv nu, att ni nu pratar om att flytta ihop. På något sätt så blir det spiken i kistan, barn slutar nog aldrig att hoppas....
...men det kan oxå vara förändringen i sig, att du och ni skall leva ihop med någon igen, och det blir inte pappa som K skall säga till honom...du har nog rätt i att det kommer "Du är inte min pappa" snart.
Ta allt på det sätt du gör nu, med lugn och ro.
Barnen förstår mer än vi tror. Krångla inte till det, använd likadana ord som vi vuxna använder till varandra, så att det blir tydligt att ni pratar samma språk med dem som sinsemellan er.

Och glöm inte av att tala om att du älskar dina barn...

Kramar!!

 

Linda

2 september 2008 19:01

Hej
Kikar in här en sväng..
Känner igen mig så i detta med ens barn.
Jag är själv separerad fr in dotters pappa & hon har med frågat mj Många ggr varför vi ej bor ihop o om att hon önskar att det vore så.
Känns som att mammahjärtat ska gå i 1000 bitar!!
Kram

http://gullmalva.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår var brorsan här & hälsade på, kan inte minnas när vi sågs sist. Överdriver nog inte om jag säger att jag tror det var julen 2008. Oftast ses vi ju bara vid födelsedagar & sånt. Han jobbar också rätt ofta vid dom tillfällena så tiden rinner lätt ...

Jag är verkligen urdålig på att blogga här, kanske borde lägga ner här & bara ha min blogg om graviditeten. Men det känns som det är tillfälligt, mycket kretsar ju kring Bebisen nu. Vi har i allafall kommit in i slutet på år 2009, snart är det n...

Tänk att det ska behöva gå två veckor mellan varje inlägg, men det beror nog mycket på min andra blogg, sen har nästan varje dag sett likadan ut. Sen sist då Kristoffer hade feber har vi hunnit med att fira tre födelsedagar, dock samtidigt uppdelat p...

I Söndags em ringde telefonen här & i andra änden fanns en ledsen pojke som hade rejäl feber, huvudvärk & Mammalängtan. Kunde ju inte göra annat än att säga att han fick komma tidigare. Han har fått vara hemma Måndag & idag men är feberfri & mycket p...

En evighet sen sist, jag vet men jag har ägnat lite tid åt en annan blogg...en låst sådan. Jag har dom senaste veckorna mått lite dåligt & i den bloggen finns förklaringen. Nu mår jag bättre & funderar på att öppna den men vill du ha adress + lösen r...