Jag kommer inte att gå sönder även om det känns så nu, men det känns som jag har en avgrund inom mig, & den tar aldrig slut.....i magen sitter en klump som måste lösas upp & bli till tårar, därför plågar jag mig själv nu, skriver & lyssnar på musik. Jag saknar L så det gör ont. Det gör lika ont som när jag blev lämnad av T, men då fanns han kvar, L är borta.....för alltid & kvar finns en underbar plats att besöka men vem vet när jag kan åka dit???

Dom första dagarna var jag i chock, men självklart ledsen. Förra helgen gick hyffsat bra, dagarna innan begravningen började jag känna mig ledsen. Nu när begravningen är över så tar ju inte sorgen slut, snarare tvärtom. Nu är allt över.....definitivt. Han är borta & kommer inte tillbaka. Det svåraste är att jag vill hela tiden skriva & tala om hur mycket jag saknar honom, men till vem ska jag skriva det??? Han kommer ju inte läsa det.

Snacka om att känna sig kluven. Jag vet knappt vad jag känner, vad jag vill & vad jag gör. Hjulet snurrar & det är bara att hänga med. Allt går framåt men jag står still känns det som. Men jag misstänker att det är så det ska vara, att det är en del i processen, bara att ta en dag i taget. Jag vet att jag kommer må bättre en dag. Men den dagen så dras mattan undan igen.....eller??? Ska det här bli vändningen, finns det någon mening med L´s död som jag inte ser i dagsläget??? Frågor. frågor, frågor som jag inte hittar svar på.

Det lär bli fler såna här inlägg misstänker jag men det hjälper faktiskt.Tårarna har fått rinna här, jag har skrivit av mig & jag lyssnar på Snow Patrol´s låt Chasing Cars, så nu känns det lite bättre.

Kram E

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår var brorsan här & hälsade på, kan inte minnas när vi sågs sist. Överdriver nog inte om jag säger att jag tror det var julen 2008. Oftast ses vi ju bara vid födelsedagar & sånt. Han jobbar också rätt ofta vid dom tillfällena så tiden rinner lätt ...

Jag är verkligen urdålig på att blogga här, kanske borde lägga ner här & bara ha min blogg om graviditeten. Men det känns som det är tillfälligt, mycket kretsar ju kring Bebisen nu. Vi har i allafall kommit in i slutet på år 2009, snart är det n...

Tänk att det ska behöva gå två veckor mellan varje inlägg, men det beror nog mycket på min andra blogg, sen har nästan varje dag sett likadan ut. Sen sist då Kristoffer hade feber har vi hunnit med att fira tre födelsedagar, dock samtidigt uppdelat p...

I Söndags em ringde telefonen här & i andra änden fanns en ledsen pojke som hade rejäl feber, huvudvärk & Mammalängtan. Kunde ju inte göra annat än att säga att han fick komma tidigare. Han har fått vara hemma Måndag & idag men är feberfri & mycket p...

En evighet sen sist, jag vet men jag har ägnat lite tid åt en annan blogg...en låst sådan. Jag har dom senaste veckorna mått lite dåligt & i den bloggen finns förklaringen. Nu mår jag bättre & funderar på att öppna den men vill du ha adress + lösen r...